Post texts in your language's old form

Post texts in your language's old form

CARLES li reis, nostre emperere magnes,
Set anz tuz pleins ad estet en Espaigne:
Tresqu’en la mer cunquist la tere altaigne.
N’i ad castel ki devant lui remaigne;
Mur ne citet n’i est remés a fraindre,
Fors Sarraguce, ki est en une muntaigne.
Li reis Marsilie la tient, ki Deu nen aimet.
Mahumet sert e Apollin recleimet:
Nes poet guarder que mals ne l’i ateignet.

LI reis Marsilie esteit en Sarraguce.
Alez en est en un verger suz l’umbre.
Sur un perrun de marbre bloi se culchet;
Envirun lui plus de vint milie humes.
Il en apelet e ses dux e ses cuntes:
«Oez, seignurs, quel pecchet nus encumbret.
Li empereres Carles de France dulce
En cest païs nos est venuz cunfundre.
Jo nen ai ost qui bataille li dunne,
Ne n’ai tel gent ki la sue derumpet.
Cunseilez mei cume mi savie hume,
Si me guarisez e de mort et de hunte!»
N’i ad paien ki un sul mot respundet,
Fors Blancandrins de Castel de Valfunde.

Modern French :
LE roi Charles, notre empereur, le Grand, sept ans tout pleins est resté dans l’Espagne: jusqu’à la mer il a conquis la terre hautaine. Plus un château qui devant lui résiste, plus une muraille à forcer, plus une cité, hormis Saragosse, qui est dans une montagne. Le roi Marsile la tient, qui n’aime pas Dieu. C’est Mahomet qu’il sert, Apollin qu’il prie. Il ne peut pas s’en garder: le malheur l’atteindra.

LE roi Marsile est à Saragosse. Il s’en est allé dans un verger, sous l’ombre. Sur un perron de marbre bleu il se couche; autour de lui, ils sont plus de vingt mille. Il appelle et ses ducs et ses comtes:
«Entendez, seigneurs, quel fléaunous frappe. L’empereur Charles de douce France est venu dans ce pays pour nous confondre. Je n’ai point d’armée qui lui donne la bataille; ma gent n’est pas de force à rompre la sienne. Conseillez-moi, vous, mes hommes sages, et gardez-moi et de mort et de honte!» Il n’est païen qui réponde un seul mot, sinon Blancandrin, du château de Val-Fonde.

Other urls found in this thread:

youtu.be/rGOXMf6yDCU
twitter.com/SFWRedditVideos

Old is easier to understand for a romance speakers who doesn't know any French

"Reis" for example is closer to "Rey" than "Roi".

Old English is easy desu:

Hwæt. We Gardena in geardagum,
þeodcyninga, þrym gefrunon,
hu ða æþelingas ellen fremedon.
Oft Scyld Scefing sceaþena þreatum,
monegum mægþum, meodosetla ofteah,
egsode eorlas. Syððan ærest wearð
feasceaft funden, he þæs frofre gebad,
weox under wolcnum, weorðmyndum þah,
oðþæt him æghwylc þara ymbsittendra
ofer hronrade hyran scolde,
gomban gyldan. þæt wæs god cyning.
ðæm eafera wæs æfter cenned,
geong in geardum, þone god sende
folce to frofre; fyrenðearfe ongeat
þe hie ær drugon aldorlease
lange hwile. Him þæs liffrea,
wuldres wealdend, woroldare forgeaf;
Beowulf wæs breme blæd wide sprang,
Scyldes eafera Scedelandum in.

old french sounds great but it looks so stupid when written

FAder wår som äst i Himlom.
Helgat warde titt Namn.
Tilkomme titt Rijke.
Ske tin wilie såsom i Himmelen/
så ock på jordene.
Wårt dagliga brödh gif oss i dagh.
Och förlåt oss wåra skulder/
såsom ock wij förlåte them oss skyldige äro.
Och inled oss icke vthi frestelse.
Vtan fräls oss ifrån ondo.
Amen.

De los sos oios tan fuerte mientre lorando
Tornaua la cabeça e estaua los catando:
Vio puertas abiertas e vços sin cannados,
Alcandaras uazias sin pielles e sin mantos,
E sin falcones e sin adtores mudados.
Sospiro Myo Çid ca mucho auie grandes cuydados.
Ffablo Myo Çid bien e tan mesurado:
Grado a ti Sennor Padre que estas en alto,
Esto me an buelto myos enemigos malos.
Alli pienssan de aguiiar, alli sueltan las riendas:
A la exida de Biuar ouieron la corneia diestra,
E entrando a Burgos ouieron la siniestra.
Meçio Myo Çid los ombros e engrameo la tiesta:
Albricia Albar Ffanez ca echados somos de tierra.
Myo Çid Ruy Diaz por Burgos entraua.
En su conpanna LX pendones leuaua: exien lo ver mugieres e uarones.
Burgeses e burgesas por las finiestras son puestos.
Plorando de los oios, tanto auyen el dolor.
De las sus bocas todos dizian una razon:
Dios, que buen vassalo si ouiesse buen sennor!
Conbidar le yen de grado, mas ninguno non osaua,
El rey don Alfonsso tanto auie la grand sanna.
Antes de la noche en Burgos del entro su carta,
Con grand recabdo e fuerte mientre sellada:
Que a Myo Çid Ruy Diaz que nadi nol diessen posada,
E aquel que gela diesse sopiesse una palabra,
Que perderie los aueres e mas los oios de la cara,
E aun demas los cuerpos e las almas.
Grande duelo auien las yentes christianas.
Asconden se de Myo Çid ca nol osan dezir nada
El Campeador adelino a su posada.
Asi commo lego a la puerta falola bien çerrada,
Por miedo del rey Alfonsso que assi lo auie parado:
Que si non la quebrantas por fuerça que non gela abriese nadi.
Los de Myo Çid a altas uoçes laman:
Los de dentro non les querien tornar palabra.
Aguiio Myo Çid, a la puerta se legaua,
Saco el pie del estribera, una feridal daua.
Non se abre la puerta, ca bien era çerrada.
Vna ninna de nuef annos a oio se paraua:
Ya Campeador en buen ora çinxiestes espada.
E1 rey lo ha uedado, anoch del entro su carta,
Con grant recabdo e fuerte mientre sellada.

Ondas do mar de Vigo,
se vistes meu amigo?
E ai Deus, se verrá cedo!
Ondas do mar levado,
se vistes meu amado?
E ai Deus, se verrá cedo!

Se vistes meu amigo,
o por que eu sospiro?
E ai Deus, se verrá cedo!
Se vistes meu amado,
por que ei gran coidado?
E ai Deus, se verrá cedo!

13th century poem

Btw, it's almost the same in modern galician

«S'i' fosse foco, ardere' il mondo;
s'i' fosse vento, lo tempestarei;
s'i' fosse acqua, i' l'annegherei;
s'i' fosse Dio, mandereil'en profondo;

s'i' fosse papa, serei allor giocondo,
ché tutti cristïani embrigarei;
s'i' fosse 'mperator, sa' che farei?
a tutti mozzarei lo capo a tondo.

S'i' fosse morte, andarei da mio padre;
s'i' fosse vita, fuggirei da lui:
similemente faria da mi' madre,

S'i' fosse Cecco, com'i' sono e fui,
torrei le donne giovani e leggiadre:
le vecchie e laide lasserei altrui.»

Cecco Angiolieri

Laudato si mi signore per sora nostra morte corporale da la quale nullo homo vivente po skappare

Is that occitan or old french (langue d'oïl) ?
It looks like catalan.

Andrebbe tradotta perché è troppo bella

If I were Fire I'd burn the world
If I were Wind I'd storm it
If I were water I'd drown it
If I were God I'd make it collapse into an abyss

If I were the Pope I'd be happy
For I would cause troubles to all the Christians
And if I were the Emperor, you know what I'd do? I'd have everyone beheaded

If I were Death I'd visit my father
If I were Life I'd run away from him
The same I would do with my mother

If I were Cecco, like I am and always was
I'd choose the young and beautiful women for myself, and leave the old and the ugly to someone else

14th Century Chad

Pretty much bastardized latin

In nomini domini. Amen. Ego Nicolao, priore de Bonarcato,
recordationem facio pro sa curte ke fuit de Guantine de
Porta k’aviat iata a sancta Maria cun totu s’ateru suo. (2)Petivimi·illa
Comita de Zuri pro bindiri·illa. Et ego dedi·illa in
combentu d’aberese·illa ipse et sa mugieri et fiios suos. (3)Et
ipse dediminde ·XXX· bisanti. In fine se moriat ipse ken’abere
fiios, remanere a sancta Maria in dono pro s’anima sua
kusta corte et onnia meiora- || [c. 9v] mentu kantu avissi fatu
ivi et onnia sua bona remaneant a sancta Maria de Bonarcanto
pro s’anima sua. (4)Et sa parte de sa mugiere, si obierit
sine filiis, remaneat tota assa domo de sancta Maria pro
s’anima sua. (5)Et si aliquando contingeret quod ipse Comita
vel successor eius sive heres vellet predictam curiam vendere
non habeat potestatem vendendi eam nisi ecclesie beate Marie
de Bonarcanto, si prior qui tunc fuerit in eadem ecclesia
eam emere voluerit pro eo pretio quo eandem curiam emit
ipse Comita a predicto priore. (6)Donandi vero eam curiam
potestatem non habeat predictus Comita nec filius ab eo descendens
nec heres eius aliquis vel successor nisi ecclesie
sancte Marie de Bonarcanto. (7)Testes: frater Bene monacus,
preitero Cocco, preitero Guantine Lelle, Nicola de Pane,
Johanne Zuria, Samaritanus clerigu, Miale de Kerchi, Guantine
de Scalas, Guantine Cauleti, Johanne Piga, Jorgi Loque,
Gregori Contu et alios multos.

This is the oldest document in Italian

« Sao ko kelle terre, per kelle fini que ki contene, trenta anni le possette parte Sancti Benedicti. »

vois comeis söpa dí macaco

Old french, it still looked a lot like Latin at the time

« ... et illa alia mediatate reserbam(us) pro nos. Et nec vindamus nec donemus ad alio omine
nisit ad ti ou tu a nos. Abeas fírmiter de nostro dato ( ... ) et fauolastis proa
me ad meo marito
Uirterla et dimisit mici illa merze et rezebit me pro sua muliere et consudunasti nos todos tres
in tua kasa ad tua bcmfeitoria ( ... ) nos illa devindigare non potuerimus pos tua parte ou tu in
uoci nostra ... »
2
.

Its from 1088, portuguese wasnt a language yet, but its already different from latin

>sounds great
On a des enregistrements ?

>fírmiter
I thought accents were only introduced after Portuguese was an defined, distinct language

non mais on sait comment le prononcer...

Latiatuc feleym ʒumtuchel mic vogmuc. ýſa pur eſ chomuv uogmuc. Menýi miloſtben terumteve eleve mív iſemucut adamut. eſ odutta vola neki paradiſumut haʒóá. Eſ mend paradiſumben uolov gimilcíctul munda nekí elnie. Heon tilutoa wt ig fa gimilcetvl. Ge mundoa nekí meret nū eneẏc. ẏſa kí nopun emdul oʒ gimilſ twl. halalnec halaláál holʒ. Hadlaua choltat terumteve iſten tvl. ge feledeve. Engede urdung intetvinec. eſ evec oʒ tiluvt gimilſtwl. eſ oʒ gimilſben halalut evec. Eſ oʒ gimilſnec wl keſeruv uola viʒe. hug turchucat mige ʒocoʒtia vola. Num heon muga nec. ge mend w foianec halalut evec. Horoguvec iſten. eſ veteve wt eʒ muncaſ vilagbele. eſ levn halalnec eſ puculnec feʒe. eſ mend w nemenec. Kic oʒvc. miv vogmuc. Hug eſ tiv latiatuc ſʒumtuchel. iſa eſ num igg ember mulchotia eʒ vermut. yſa mend oʒchuʒ iarov vogmuc. Wimagguc uromc iſten kegilmet eʒ lelic ert. hug iorgoſſun w neki. eſ kegiggen. eſ bulſcaſſa mend w bunet.

Eſ vimagguc ſʒen achſcin mariat. eſ bovdug michael archangelt. eſ mend angelcut. hug uimaggonoc erette. Eſ uimagguc ſʒent peter urot. kinec odut hotolm ovdonia. eſ ketnie. hug ovga mend w bunet. Eſ vimagguc mend ſʒentucut. hug legenec nekí ſeged uromc ſcine eleut. hug iſten ív ui- madſagucmia bulſaſſa w bunet. Eſ ʒoboducha wt urdung ildetuitvl. eſ pucul kinzotviatwl. eſ veʒeſſe wt paradiſū nugulmabeli. eſ oggun neki munhi uruʒagbele utot. eſ mend iovben reʒet. Eſ keaſſatuc uromchuʒ charmul. Kirł

Liber fundationis claustri Sancte Marie Virginis in Heinrichau - "Bogwali uxor stabat, ad molam molendo. Cui vir suus idem Bogwalus, compassus dixit: Sine, ut ego etiam molam. Hoc est in polonico: Day, ut ia pobrusa, a ti poziwai."

Des liens ?

youtu.be/rGOXMf6yDCU

this one is the oldest

Álrêrst lébe ich mir werde,
sît mîn sündic ouge siht
daz here lant und ouch die erde,
der man sô vil êren giht.
ez ist geschehen, des ich ie bat:
ích bin komen an die stat,
dâ got menischlîchen trat.

Schoeniu lant, rîch unde hêre,
swaz ich der noch hân gesehen,
sô bist dûs ir aller êre.
waz ist wunders hie geschehen!
daz ein magt ein kint gebar,
hêre über áller engel schar,
wáz daz niht ein wunder gar?

Hie liez er sich reine toufen,
daz der mensche reine sî.
dô liez er sich hie verkoufen,
daz wir eigen wurden frî.
anders waeren wir verlorn.
wól dir, spér, kriuze únde dorn!
wê dir, heiden, dáz ist dir zorn!

Dô ér sich wolte über úns erbarmen,
dô leit er den grimmen tôt,
ér vil rîch über úns vil armen,
daz wir komen ûz der nôt.
daz in dô des niht verdrôz,
dâst ein wunder alze grôz,
aller wunder übergenôz.

Weird letters everywhere

U Donih Gjoni,biri hi Bdek(1) Buzukut, tue u kujtuom(2) shumë herë se gluha jonëh
nukë kish gjaa të endigluom(3) ensëh shkruomit shenjtë(4), ensëh dashunit(5) sëh
botësë sanëh(6), desha me u fëdigunëh(7) për saa mujtah meh ditunëh, meh zdritunë
pak mendetë e atyneh qi t'eh endiglonjinëh, për seh ata tëh mundëh mernëh(8) saa hi
naltë e hi mujtunë(9) e hi përmishëriershim(10) anshtë Zotynë atyneh qi tah duonë em
gjithëh zemërë. U lus enbas sodi maa shpesh të vinih em kishëh, përseh ju kini meh
gjegjunë(11) ordhëninë e Tinëzot. E atëh nëh enbaroshi(12), Zotynëh tëh ketëh mishërier
enbii juu, e atah qi u munduonëh dierie tash maa mos u mondonjënëh.E ju t'ini tëh
zgjiedhunitë e Tinëh Zot, e përherë Zotynë kaa meh klenëh me juu: ju tueh endiekunë tëh
dërejtënë e tueh lanë tëh shtrenbënë; e këta(13) ju tueh baam,Zotynë ka me shtuom endër
juu,se tëh korëtë tajh(14) tëh englatetëh(15) dierie ensëh vjelash, e të vjelëtë dierie ensë
enbiellash.

E u' maa due tëh enbaronj vepërënë teme, Tinë Zot tueh përqyem. Endëh vjetët MDLIV
njëhzet dit endëh mars zuna enfiill e enbarova endëh vjetët MDLV, endëh kallënduor V dit.
E seh për fat nëh keshë kun enbëh endonjë vend fëjyem(16), u duoh tuk të jetëh fajtëh, aih
qi tëh jetë maa hi ditëshim seh u', atah fajh e lus tah trajtonjëh(17) endë e mirë. Përseh nukë
çuditëm seh në paça fëjyem,këjo tueh klenëh maa e para vepërë e fort e fështirëh për tëh
vepëruom enbëh gluhët tanëh. Përseh mund mund e qëllonjinë(18), se fajh të mos banjinë;
përseh përherë ëndajh tah nukë mundëh jeshëh u' tueh enbajtunëh njëh klishëh enbëh të dyy
anët mëh duhë meh shërbyem. E tash u jam enfalëh gjithëveh, e lutëni Tinëh Zonëh endeh për
muoh.

>trenta anni le possette parte Sancti Benedicti
>treinta años la posee por parte de Santo Benedicto

the rest not sure what is says besides it talks about some tierra and contiene

Ancient gaulish literature
moni gnatha gabi / buððutton imon - "my girl, take my penis(?)

there is an older text when the county of Portugal was part of the kingdom of Galicia from the 9th century

For actual Gaulish, theres this shit :
MARTIALIS DANNOTALI IEURU. UCUETE. SOSIN CELICNON - ETIC GOBEDBI. DUGIIONIITO - UCUETIN. IN ALISIIA -

those are all latin letters actually, we didn't have our own alphabet at the time

we have texts in iberian but they aren't completely translated yet, this is a list of what they are almost sure are names:

abaŕ, aibe, aile, ain, aitu, aiun, aker, albe, aloŕ, an, anaŕ, aŕbi, aŕki, aŕs, asai, aster, atin (atin-bels, atin-kibas > Adingibas), atun, aunin, auŕ, austin, baiser (baise-atin > Baesadine), balaŕ, balke, bartaś, baś, bastok, bekon, belauŕ, beleś (beles-taker > Bilistage, beles-tibas > Bilustibas), bels (bels-sosin), bene, beŕ, beri, beŕon, betan, betin, bikir, bilos (Sosin-bilos > Sosimilos), bin, bir, bitu, biuŕ, bolai, boneś, boŕ, bos, botón, boutin, ekes, ekaŕ, eler, ena, esto, eten, eter, iar, iaun, ibeś, ibeis, ike, ikoŕ, iltiŕ, iltur, inte (inte-beles > Indibilis), iskeŕ (isker-atin), istan, iunstir, iur, kaisur, kakeŕ, kaltuŕ, kani, kaŕes, kaŕko, katu, keŕe, kibaś, kine, kitaŕ, kon, koŕo, koŕś, kuleś, kurtar, lako, lauŕ, leis, lor, lusban, nalbe, neitin, neŕse, nes, niś, nios, oŕtin, sakaŕ, sakin, saltu, śani (Sanibelser), śar, seken, selki, sike, sili, sine, sir, situ, soket, sor, sosin (sosin-biur), suise, taker, talsku, tan, tanek, taŕ, tarban, taŕtin, taś, tautin, teita, tekeŕ, tibaś, tikeŕ, tikirs, tikis, tileis, tolor, tuitui, tumar, tuŕś, turkir, tortin, ulti, unin, uŕke, ustain, ḿbaŕ, nḿkei.

Cтeфaнъ, poднoй бpaтъ Cepгiя, пpишeлъ изъ Mocквы и пpивeлъ cъ coбoй мeньшaгo cынa cвoeгo, Ioaннa. Boйдя въ цepкoвь и взявъ cынa зa pyкy, oнъ вpyчилъ eгo игyмeнy Cepгiю, пpocя пocтpичь eгo въ инoчecкiй oбpaзъ.

Пpeпoдoбный Cepгiй пocтpигъ eгo и дaлъ eмy имя въ мoнaшecтвѣ — Ѳeoдopъ. Bидя этo, cтapцы yдивилиcь вѣpѣ Cтeфaнa, кaкъ oнъ ниcкoлькo нe пoжaлѣлъ cынa cвoeгo, бывшaгo тoгдa eщe peбeнкoмъ, нo cъ дѣтcтвa oтдaлъ eгo Бoгy — пoдoбнo тoмy, кaкъ дpeвнiй Aвpaaмъ нe пoщaдилъ cынa cвoeгo Иcaaкa.

Итaкъ Ѳeoдopъ cъ мaлыхъ лѣтъ былъ вocпитaнъ пoдъ pyкoвoдcтвoмъ дяди cвoeгo въ пoдвижничecтвѣ, вo вcякoмъ блaгoчecтiи и чиcтoтѣ, и пpeycпѣвaлъ, yкpaшaя ceбя вcѣми мoнaшecкими дoбpoдѣтeлями, пoкa нe дocтигъ въ мѣpy вoзpacтa coвepшeнcтвa дyхoвнaгo. Hѣкoтopыe пepeдaвaли, чтo oнъ былъ пocтpижeнъ дeвяти лѣтъ, a дpyгie yтвepждaли, чтo двѣнaдцaти.

O пpoчихъ eгo дѣлaхъ бyдeтъ cкaзaнo въ дpyгoмъ мѣcтѣ, тaкъ кaкъ для этoгo тpeбyeтcя cвoeвpeмeннoe cooтвѣтcтвyющee cлoвo; нaмъ жe дoлжнo вoзвpaтитьcя къ ocтaвлeннoй вышe pѣчи, чтoбы нe пpepывaть нacтoящeй пoвѣcти.

barramundi wagga wagga didgeridoo kookaburra kangaroo wogongo bunyip

Czemu się tako barzo lękasz?
Wrzekomoś zdrow, a wżdy stękasz!
Pan Bog tę rzecz tako nosił,
Iżeś go o to barzo prosił,
Abych ci się ukazała,
Wszytkę swą moc wzjawiła;
Otoż ci przed tobą stoję,
Oględaj postawę moję:
Każdemu się tak ukażę,
Gdy go żywota zbawię.
Nie lękaj się mie tym razem,
Iż mię widzisz przed obrazem.
Gdy przydę, namilejszy, k tobie,
Tedy barzo zeckniesz sobie:
Zableszczysz na strony oczy,
Eż ci z ciała pot poskoczy;
Rzucęć się jako kot na myszy,
Aż twe sirce ciężko wdyszy.
Otchoceć się z miodem tarnek,
Gdyć przyniosę jadu garnek -
Musisz ji pić przez dzięki;
Gdy pożywiesz wielikiej męki,
Będziesz mieć dosyć tesnice,
Odbędziesz swej miłośnice.
Ostań tego wszech, tobie wielę,
Przez dzięki cię z nią rozdzielę.
Mow se mną, boć mam działo,
Gdyć się se mną mowić chciało;
Widzisz, iżem ci robotnica -
Czemu cię wzięła taka tesnica?
Ma kosa wisz, trawę siecze,
Przed nią nikt nie uciecze.
Wstań, mistrzu, odpowiedz, jestli umiesz!
Za po polsku nie rozumiesz?
Snać ci Sortes nie pomoże,
Przelęknąłeś się, nieboże!
Już odetchni, nieboraku,
Mow ze mną, ubogi żaku,
Nie boj się dziś mojej szkoły,
Nie dam ci czyść epistoły.

...

Faðer várr, sá er er á himnum.
Verðe navn þitt heilagt.
Til kome ríke þitt.
Verðe vile þinn,
svá á jòrð sem á himnum.
Brauð várt hit helga gef þú oss
í dag ok hvern dag.
Fyrirgef oss várrar sakar,
svá sem vér fyrirgefom várom sòku-nautum
(Guð Dróttenn,) lát eigi hinn arga djòfol
leiða oss í pínsl med sér.
Frels oss frá illu,

Sérieusement magnifique. J'en ai des larmes aux yeux.

Test

Per zo dix sapi salamo. Uanitas uanitancium et omnia uanitas [1]... set caritas nuncam excidit [2]. Totes les coses del segle son uanitats e caden e tornen enient mas carita iames no cadra e cels qi la segieran ia unqua nos faliran. E per zo si sins uolem gardar de perdicio e de uanitad obs auem a saber qe es caritad. Karitas est dileccio dei et proximi. caritad es propriament qe om am deu mas qe nula res. e tot cristia aixi com si elex fedelment. Aqesta es la mor de Deu e de tot xristia. per zo a nom caritad qar del es pus car qe nula res. Cel om a caritad en si. acui es pus car zo qe pus car li deu eser zo es deu el espirit dom qi ia sempre durara e totes altres coses temporals periran. E per aizo. S. per les coses peridors no uulams lo gog del durable paradis perdre. Ni per les uanitats del segle qui gian om a les penes..... (segueixen algunes ratlles esborrades en la part dreta de la plana).....
Sapiatz S. [Senyor?] que zo apela o lasmosna caritad..... qar cel qi dona almosna asson proxme fa be et a Deu plader et amor e onranza e deus radrallsen bo gadardo perpetual a c. dobles et als bons et als mals del remedi dinfern e de la gloria de paradis. Sapiatz S. qe tot lo be qe om fa tu diz per bo cor e per pentencia de deu tot es caritat e lauament del anima. E per zo dix sent paul en lapistola que nulla obra non es bona ni perfeita senes caritad zo es cel qi a caritad no ret mal per mal e cels qi estan mal fa auenir. E encara aqel qia caritad no a enuega a nula re e no mou barala a nul om e no mou barales entre uns frares e altres, qia zoa noa ergul. Qi caritad a noqer aqels coses qe sues son, zo es qe no uol la uolluntad de la carn mas solament de lanima. Zo es qe noa cor e mal a fer, mas en seger dretera e ueritad Aqel om. S. qi te la persecucio del segle sapiatz qe noa perfeita caritad qar qe caritad noa paor for de deu. Et encara si dix sent paul en la..... [3]

Die luyde heiten wel edel omme dat sij van edelen gheslachte ghecomen sijn; al sijn sij onedel van natueren ende van wercken, des en sien sij niet aen. Ach, het scilt alte veel: edel te wesen ende wel gheboren. Dat heiten wel gheboren luyde die vanden scilde gheboren sijn, ende hebbent van hoeren ouderen ende niet van hem selven. Het is die menighe van edelen ouderen gheboren die een edel ader niet en heeft aen sijnen lijve, ende is soe rechte onedel als hij wesen mach: van onghenade, van oneerbarheit, van ghiericheit, van onscamelheit, van bloedicheit, onwetentheit, onbequaemheit, van vuylen seden, van quaden regimente, van onkuysheit, van vuylen onnutten woorden, ende wreet, lelic, onsinnich, vol verraderie, moerdadich ende alre boesheit vol.
Hoe sal die mensche edel moeghen heiten, die niet edel en is in gheenen poenten noch manlijc in daden van wapen? Hij sal daer omme edel heiten om dat sijn ouders edel waren? Trouwen, het is wel menich heilich man gheweest die kinder liet die niet heilich en waren; menich scoen man die kinder liet die niet scoen en waren; menich goedertieren man die kinder liet die wreet ende boes waren; menich manlijc helt die kinder liet die saghen waren, ende vele des ghelijcs – soe dat die kinder niet altijt der ouder natuere en hadden, noch die deucht ende dat vordel die hoer ouders plaghen te hebben.
Ende hoe coempt dan die edelheit meer te erven dan die doecht, of manheit, of scoenheit, of lelicheit of ander sake dier ghelijke? Sonder twivel, als men die waerheit spreken sal voer Gode ende voer die werelt, soe en is edelheit niet anders dan een ingheboren deucht, daer eer, scamelheit ende manheit mede ghemenghet is. Het en mach niemant edel sijn dan bij sijnen edelen wercken der deuchden.
Ende of een man van slechten ouderen waer, en sal hij dan mit edelen daden niet moghen verdienen dat hij edel sij? Sonder twivel, jae hij! Hij mach hem des beroemen dat hijt van hem selven heeft ende niet van sijnen ouderen!

het lijkt op duits oetz :o

>Post texts in your language's old form
Check my flag. The best i can do is find some ancient ebonics on the Internet from a social media that was only popular in Brazil and India...

Mise agus Pangur bán,
ceachtar againn lena shan-dhán:
bíonn a mheanma-san le seilg,
mo mheanma féin i mo shain-cheird.

Caraimse fos, fearr gach clú
ag mo leabhrán, ag tuiscint go dícheallach;
níl sé formadach liom, Pangur bán:
carann sé féin a mhac-dhán.

Nuair a bhímid, scéal gan scís,
inár teach, sinn araon go haonarach,
tá cluiche éigríochta againn,
rud a dtugaimid ár mbeartaíocht dó.

De ghnáth, ar uairantaibh, tar éis greasaibh galacha
gleanann luch ina líon-san;
agus mé, titeann i mo líon féin
dlí doraidh is deacair a thuiscint.

Greamaíonn sé i bhfraigh fáil
a rosc geal comhlán;
greamaím féin i bhféighe an fheasa
mo rosc réil, cé go bhfuil sé an-lag.

Tá áthas air a dhul go tapa
nuair a ghleanann luch ina chrúb ghéar;
nuair a thugaim ceist dhoraidh dhil
tá áthas ormsa féin.

Cé go mbeimis go deimhin ar uaireantaibh
ní bhodhraímid a chéile:
is maith le ceachtar a dhán;
subhaigh gach aon fúthu.

Is é féin máistir dó
na hoibre a dheineann sé gach aon lá;
a thabhairt doraidh do shoiléireacht
is í m obair féin.

Leagan sa tSean-Ghaeilge[athraigh | athraigh vicithéacs]
Messe ocus Pangur bán,
cechtar nathar fria shaindán:
bíth a menmasam fri seilgg,
mu menma céin im shaincheirdd.

Caraimse fos, ferr cach clú
oc mu lebrán, léir ingnu;
ní foirmtech frimm Pangur bán:
caraid cesin a maccdán.

Ó ru biam, scél cen scís,
innar tegdais, ar n-óendís,
táithiunn, díchríchide clius,
ní fris tarddam ar n-áthius.

Gnáth, húaraib, ar gressaib gal
glenaid luch inna línsam;
os mé, du-fuit im lín chéin
dliged ndoraid cu ndronchéill.

Fúachaidsem fri frega fál
a rosc, a nglése comlán;
fúachimm chéin fri fégi fis
mu rosc réil, cesu imdis.

Fáelidsem cu ndéne dul
hi nglen luch inna gérchrub;
hi tucu cheist ndoraid ndil
os mé chene am fáelid.

that's the modern version, and this is the 9th century version. Not very different, and I can get most of it.

Messe ocus Pangur bán,
cechtar nathar fria shaindán:
bíth a menmasam fri seilgg,
mu menma céin im shaincheirdd.

Caraimse fos, ferr cach clú
oc mu lebrán, léir ingnu;
ní foirmtech frimm Pangur bán:
caraid cesin a maccdán.

Ó ru biam, scél cen scís,
innar tegdais, ar n-óendís,
táithiunn, díchríchide clius,
ní fris tarddam ar n-áthius.

Gnáth, húaraib, ar gressaib gal
glenaid luch inna línsam;
os mé, du-fuit im lín chéin
dliged ndoraid cu ndronchéill.

Fúachaidsem fri frega fál
a rosc, a nglése comlán;
fúachimm chéin fri fégi fis
mu rosc réil, cesu imdis.

Fáelidsem cu ndéne dul
hi nglen luch inna gérchrub;
hi tucu cheist ndoraid ndil
os mé chene am fáelid.

Cia beimmi a-min nach ré
ní derban cách a chéle:
maith la cechtar nár a dán;
subaigthius a óenurán.

Hé fesin as choimsid dáu
in muid du-ngní cach óenláu;
du thabairt doraid du glé
for mu mud céin am messe.